5 juni 2009

Pray for rain.



Första veckan på min semester... Vädret har sugit soff i propp! Lika bra då tanken var att få lite gjort hemma, så lite regn är alltid välkommet när låtskriveri står på "att göra" listan. Dock en evig tanke som jag alltid måste skylta med till mej själv är... "Nöjd är något man aldrig kan bli", nöjd är något jag själv aldrig kommer att bli, men foten måste ner ibland. Vare sej det kommer av ren utmattning eller övervägande motvilja.

Även fast man vet att man aldrig kommer att kunna skapa musik som någon av de banden man själv lyssnar på, så måste man ändå tilltala till sej själv att man är bäst på det man gör iaf ha som mål att bli det. Jag har nu i tre års tid stort sett bara stort sätt fokuserat på att skriva låtar till mitt band, det har varit en trög resa som på det stora hela bara orsakat en obalans i bandet. Vi har tappat mer pepp än vad vi hade i bagaget, irritationer har uppstått, vissa har gått andra vägar för att inte känna att man står och trampar på samma ställe. Mitt band mina närmsta vänner känner mej, och vet hur jag funkar. Jag gör allt för mej själv och låser in mej och visar inget förens det är klart. Vilket kan vara frustrerande i sej när jag aldrig blir klar med något, för att jag just aldrig blir nöjd, därmed så har jag inget att visa upp i slutändan tråkigt nog.

Denna gång skriver jag musik som bara poppar upp och ut från huvet, jag skiter fullständigt i om det är metal, pop, folkmusik eller reggae osv, följer ingen mall och jag skiter fullständigt om någon kommer att gilla det. Okej kanske inte men i slutändan handlar det ändå om att vara en jävla egoist, man bygger något som skall tillfredställa en själv, vare sej det gäller ett riff eller en mening ur en refräng så ska man känna sej hel inombords. Och skulle folk gilla det så blir man påmind om det, därav tillfredställd igen. Iaf så finns det längre ingen ribba inom mej som står kvar och låter en kasta alla låt idéer, bryr mej inte längre om jag tycker låten håller samma mått som någon låt på City Sleeps skivan eller Celine Dions senaste osv. Alla låtar man skriver bra som dåliga betyder alltid något, man kände alltid något den dagen eller fick uppleva något, så bra kan betyda bra på olika sätt. Klockan är nu över 03 på natten, tröttheten är på topp och jag inser att jag bara skriver osammanhängande utan att riktigt veta vad jag vill förmedla. Antar att man inte behöver vara 100% nöjd, huvudsaken man bara tror på sej själv så blir allting rätt till slut...

Lights out! Nu rundar jag av... Ska upp tidigt imorgon så jag borde lägga mej pronto! Och Vicky är på Sweden Rock nu och en evighet till, kul men drygt på vissa sätt. Egentligen så tycker jag inte om mobilen över huvudtaget, men ett samtal godnatt från jäntan skulle sitta fint och är alltid trevligt innan man lägger sej men men... Godnatt folks!